Reflektioner av Clemens Thornquist kring utställningen Maja Gunn:PLAY 2017.11.11-2018.04.22

Även om vi helst av allt vill tro att vi klär oss ledigt och obundet efter någon slags fri vilja så räcker det oftast med en snabb blick i spegeln för att inse att det inte riktigt förhåller sig så – hur mycket man än önskade. Istället blir det snabbt tydligt där i spegelbilden att helt andra saker, åtminstone till stor del, kommer till uttryck när jag försöker gestalta och förkroppsliga mig själv genom de kläder jag bär. Sociala strukturer och trender, marknadens språk och stil och vänners eller anhängares önskningar och förväntningar blandar sig hopplöst i mina egna trevande försök till att frigöra mig i hur jag helst av allt vill förstå och ge form åt mig själv. I vår relation till kläder, som till så mycket annat vi omger oss med, verkar social identitet helt enkelt utöva ett högre tryck än viljan till individuell skillnad.

If you were a girl I would love you even more,

Foto: Maja Gunn 

Men som tur är finns det undantag. Och som tur är finns det områden och arbeten som istället för att föreläsa om traditioner och utnämna skillnader verkar för att utmana traditioner och frigöra skillnader. Dessa är mindre intresserade av befästa hur det förhåller sig med kläder och sociala strukturer och mer intresserade av hur sociala strukturer skulle kunna vara och hur kläder och den klädda kroppen skulle kunna utgöra vägen till nya och alternativa strukturer. Konst- och designforskning i kläder, kropp och mode är ett sådant område och Maja Gunns utställning PLAY är ett sådant arbete.

Maja Gunns arbete utforskar genus och queeridentitet i relationen mellan kropp och kläder i en serie olika konst- och designprojekt. I de flesta av alla de olika projekt som utgör utställningen PLAY är kläder och deras roller i olika situationer och sammanhang centralt. Här väcker kläder diskussioner och förmedlar historier och berättelser i relation till kön och sexualitet. Genom olika fotografiska iscensättningar, som t ex i If you were a girl I would love you even more, The Safety Top och The Lesbian Shirt använder sig Gunn av kraften i kläder i relation till kroppar för att belysa normer och värderingar genom såväl funktionella och uttrycksmässiga möten, där stereotyper i kläder och kroppar får möta varandra direkt och utan omsvep. På så sätt främjar Maja Gunn genom sina klädbaserade projekt utmaningen av begränsande och inskränkande normer kopplat till kön och genus.

No title, Foto: Maja Gunn

Annorlunda är det i The Club Scene och Utopian Bodies. Medan flera av de fotografi- och textbaserade verken pekar på och ställer fram normer och stereotyper, så fungerar The Club Scene och Utopian Bodies mer som ett slags experimentella provrum, men där jag slipper vara så ensam och utlämnad som jag alltid är med spegeln i affärens provrum. I de olika klubbarna i The Club Scene och genom brösten som plagg i Utopian Bodies bjuds deltagare in i diskussionen för att experimentera med sig själva, för sig själva, och inför andra – om än i ett skyddat socialt sammanhang – för att kunna göra de där experimenten som jag kanske inte ens vågar mig på privat framför spegeln även om jag skulle vilja. Och det är alltså här som några av Maja Gunns verk börjar bli till verktyg och metoder för det ständigt angelägna projektet att utveckla inkluderande sociala strukturer i relation till kön och genus. Ytterst handlar dessa frågor om att värna om demokratisering av uttryck kopplat till värderingar och perspektiv, och skapandets nödvändiga ifrågasättande av definitioner och kategorier.

Clemens Thornquist
Professor i modedesign, Textilhögskolan/Högskolan i Borås.